8.7. Ångest

Vuxen

Initial bedömning

Ångest är en stark rädsla eller oro, som kan ta kroppsliga uttryck. Stark oro som håller i sig under en längre tid, samt påverkar mående och aktiviteter i dagliga livet (ADL) kallas ångest. Ångest är automatiska reaktioner från nervsystemet . Symtomen uppstår p.g.a. att kroppen försöker hantera en situation genom att öka mängden stresshormoner i blodet. Vid panikångest hyperventilerar patienten ofta vilket medför lägre koldioxidhalt i blodet och därmed t.ex. stickningar/domningar i extremiteter och ansikte som följd.

Har patienten några egna strategier eller något läkemedel att ta vid behov?
Be patienten försöka finna ev. utlösande faktor
Försök hitta strategi som lindrar ångest, t.ex. avslappning, samtal, kontrollerad andning.

Riktad anamnes

S	Hur manifesterar sig patientens ångest?

O	När debuterade besvären?
P	Har besvären sett likadana ut sedan debut? Eskalerat?
Q	Kan ångesten avledas (tex samtal, fysisk aktivitet)?
R
S	Panikångestattacker? Strategier? Självskadebeteende?
T

A
M	Förändrad medicinering? Aktuell medicinering?
P	Riskbruk? Sjukdom?
L
E	Utlösande händelse?

Primär bedömning

X-ABCDE

Sekundär bedömning

Klarar patienten ADL/vardagliga sysslor?
Begränsas patienten av sin ångest?

Undersökning

Vitalparametrar

/status

Basal

Riktad

EKG om somatisk orsak misstänks
Suicidriskbedömning, kap. 8.1 ska ses som ett hjälpmedel och används för att komma fram till hur patientens vidare vård ska se ut.
CIWA-skattning, kap. 8.1. om misstanke om riskbruk/abstinens.
BVC-skattning, kap. 1.1.

Behandling

Amb.sjkv.

Ssk

Vid kraftig ångest/svår akut krisreaktion, behandla med Midazolam 5 mg/ml in, se kap. 12.29. preparathandbok. Får ej upprepas.

Övervakning

Basal
EKG v. b.

Tänk på

Tänk på att plötslig debut av ångest kan ha en somatisk bakomliggande orsak så som t.ex. hjärtinfarkt. Handlägg patienten enligt respektive kap.
Tänk på att självmedicinering kan förekomma (läkemedel/alkohol/droger) vid ångestbesvär.