8.6. Mani/hypomani

Vuxen

Initial bedömning

Vid maniskt tillstånd har patienten mycket energi och kan känna sig kreativ, rastlös, svårt att hindra sina idéer/impulser och det är vanligt med ett minskat sömnbehov. Vid hypomani är de överaktiva symtomen lindrigare. En kraftig mani kan leda till att patienten uppfattar och tolkar verkligheten annorlunda.

Riktad anamnes

S	Hur beter sig patienten vid undersökning? Pratar fort/osammanhängande/svårt att sitta still?

O	När debuterade besvären?
P	Har besvären sett likadana ut sedan debut? Eskalerat?
Q	Hur ser sömnmönstret ut? Rastlös?
R
S	Hur uppfattas verkligheten? Kan patienten sköta dagliga sysslor (ADL)?
T

A
M	Förändrad medicinering? Aktuell medicinering?
P	Riskbruk? Sjukdom?
L
E	Utlösande händelse?

Primär bedömning

X-ABCDE

Sekundär bedömning

Klarar patienten dagliga sysslor/aktiviteter i vardagslivet (ADL)?
Har patienten verklighetsförankring/sjukdomsinsikt?

Undersökning

Vitalparametrar

/status

Basal

Riktad

EKG , vid misstanke om substansutlöst mani
Suicidriskbedömning, kap. 8.1 ska ses som ett hjälpmedel och används för att komma fram till hur patientens vidare vård ska se ut.
CIWA-skattning, kap. 8.1. om misstanke om riskbruk/abstinens.

Behandling

Amb.sjkv.

BVC-skattning, kap. 1.1.
Venväg vb

Övervakning

Basal

Tänk på

Manin kan vara substansutlöst eller ha en somatisk orsak
Konsultera psykiatrisk akutmottagning Gävle/psykiatrijour, för information om patientens anamnes och aktuella tillstånd (om möjligt redan på väg ut till patienten).
Patienten bör dock om möjligt omhändertas i ambulans. Överväg assistans av polis vid misstanke om hotfull situation (om platsen inte bedöms vara tillräckligt säker). Polis ansvarar för omhändertagande av patient då beslut om handräckning till vårdinrättning (för vårdintyg) har fattats av primärvårdsläkare/polis.
Vid behov av väktare/ordningsvakt på mottagande enhet ses, uppge ”lila larm” vid telefonkontakt.
Fundera på orosanmälan tex barn och vapen i hemmet.