106.3. Brännskada/frätskada/elolycka

Barn

TP03

Primär bedömning

X-ABCDE – Livshotande tillstånd korrigeras omedelbart.
Svårighetsgrad avgörs av fynden i den primära bedömningen samt brännskadans omfattning och djup
Vid misstanke om inhalationsbrännskada – tidig kontakt med narkosläkare pga risk för snabb försämring av luftvägen
Vid cirkulationspåverkan misstänk ev annan skada.
Medvetandepåverkad patient i samband med brand i slutet utrymme skall misstänkas vara påverkad av CO och/eller cyanid se Inhalation av skadliga ämnen kap. 102.6.

Sekundär bedömning

Riktad anamnes

Brand i slutet utrymme, exponering för rökgaser. Ta reda på vilket ämne vid frätskada. Hur och var olyckan skett. Strömmens väg genom kroppen (in/utgång). Smärta i kroppsdel som kommit i kontakt med strömkällan eller i muskler, skelett, hud.

Pacemaker, ICD?

Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Var skedde olyckan, spänningsnivå (V). Har den utsatte suttit fast till följd av strömgenomgången och går det att uppskatta hur länge? Uppgifter om medvetandepåverkan och förlamning.

Riktad undersökning

Tecken på inhalationsbrännskada (hosta, dyspné, stridor, sot i luftvägarna, svedda ögonbryn, lungödem) eller brännskada i ansikte.

Bedöm brännskadans omfattning (enligt handflateregeln: Barnets hand inklusive fingrar är ca 1 % av kroppsytan) och djup (delhud-/fullhud).

Bedöm på samma sätt utbredning av ev. frätskada.

B-glukos vid medvetandepåverkan.

Vid elektrisk brännskada :

Identifiera ingångs- och utgångsskada.

Urin mängd, färg

EKG och BT i båda armarna

Neurologstatus inklusive (initiala pareser kan föreligga) medvetandepåverkan

Hudstatus, hela kroppen (hudtemperatur, hudfärg, brännskador, in/utgång för strömmen).

Behandling

Amb.sjkv

Stabilisera halsryggen och SRB enligt algoritm
Ge alltid hög dos oxygen > 10 l/min med reservoarmask på rökexponering
Eftersträva normal ventilation. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam – för åldern normal AF/normalt EtCO₂ ca 5 kPa.
Kyl skadat område med rumstempererad vätska under max 15 min
Alla brännskador skyddas med torra rena dukar.
Håll patienten varm, förhindra hypotermi, varm sjukhytt.

Ssk

Vid hosta, luftvägssymtom

Inh salbutamol (Ventoline) 2 mg/ml
Doskalkylator

Vid otillräcklig effekt av salbutamol (Ventoline) :

Inh adrenalin 1 mg/ml
Doskalkylator

Vid cirkulationspåverkan och/eller brännskada > 10 %

Infusion Ringer-acetat iv/io.

Bolus upp till 10 ml/kg (kan upprepas fyra gånger vb) Fortsatt vätsketerapi enligt lokala riktlinjer.

Kroppsvikt (kg)	10	20	30	40		50
Volym (ml)	100	200	300	400		500

Vid brandröksförgiftning – medvetandesänkt pat (RLS 3-8) efter brand i slutet rum

Inf hydroxokobalamin (Cyanokit) 20 mg/ml IV.
Doskalkylator

Anessk

Smärtlindring se kap. 101.3

Överväg intubation om > 15 min till AM

Uppskattad bränd yta > 30 % och < 15 år
Tecken på inhalationsskada: brännskada och svullnad i ansikte, sot i upphostning, heshet/stridor
Sänkt medvetandegrad, RLS 3-8, efter brand i slutet rum

Specifik övervakning

Tänk på

Otillräcklig luftväg behandlas aggressivt (kan snabbt svullna igen helt), tillkalla frikostigt högre medicinsk kompetens enligt lokal rutin.
Saturationsmätare kan visa falskt höga värden vid CO-förgiftning.
Initiera tidigt kärlaccess samt vätskebehandling vid långa transporter

Procentuell fördelning brännskadad kroppsyta på barn

Armar/Rygg/Framsida = Oförändrat i alla åldrar

(barnets hand inkl fingrar är ca 1 % av kroppsytan)

Ålder	0-1 år	3 år	5 år	7 år	9 år
Huvud	18 %	16 %	14 %	12 %	10 %
Ben	14 %	15 %	16 %	17 %	18 %

Efter ABLS modifierat

Frätskada med flourvätesyra (HF-syra)

Fluorvätesyra är starkt frätande och penetrerar huden. Fluoridjonen i syran binds till kalcium och magnesium i vävnaden vilket leder till celldöd åtföljd av smärta. Symtomdebuten kan vid exponering för utspädda lösningar vara fördröjd många timmar. Risk för allvarliga arytmier pga hypokalcemi, hypomagnesemi och toxisk påverkan av fluoridjoner. Skyndsam avspolning och därefter tillförsel av kalcium, i första hand som gel, är av yttersta vikt. Kalcium kan också behöva ges systemiskt (på olycksplatsen p.o., senare i.v.).

Koncentrerade lösningar ger omedelbar frätskada och stark smärta. Utspädda lösningar passerar oskadad hud och ger efter latens först smärta, senare nekroser. Vid exponering för lösningar <50% kan latensen vara upp till 8 timmar och vid lösningar <20% upp till 1 dygn.

Vid exponering för lösningar starkare än 50 % på >1% av kroppsytan finns risk för hypokalcemi. Detta gäller också oavsett lösningens koncentration om >5 % av kroppsytan är exponerad. Vid ögonstänk risk för allvarlig frätskada.

På olycksplatsen spolas med rikliga mängder vatten några minuter. Därefter appliceras kalciumglukonatgel (eller lösning av 20 brustabletter Calcium Sandoz à 1 g i 2 liter vatten) på det exponerade området och masseras in i huden så länge smärta eller irritation föreligger och ytterligare 15 minuter. För mer information om kalciumglukonat, se preparathandbok, kap. 12.21.

Vid risk för hypokalcemi:

Initialt 5-10 ml kalciumglukonatlösning (injektionsvätska 0,23 mmol/ml) långsamt IV. Alternativt sättes 20 ml av injektionsvätskan till den första litern vätska som ges IV. Ge också magnesium, 10-20 mmol (vuxna och barn) långsamt IV.

Vid ögonstänk:

Spola med vatten i minst 15 minuter. Därefter droppas 4 droppar utspädd kalciumglukonatlösning i ögat med 2-3 timmars intervall i ½-1 dygn. Spädning:10 ml sätts till 100 ml isoton natriumklorid. Vid kraftig exponering spolas först med en blandning av 50 ml kalciumglukonatlösning (injektionsvätska 0,23 mmol/ml) och 500 ml isoton natriumklorid.

Vid förtäring:

Ge dryck, helst mjölk, samt rikligt med kalciumlösning (5-10 tabletter Calcium Sandoz à 1 g löses i ett par glas vatten). Ge även kalcium och magnesium IV enl ovan. RING Giftinformationscentralen.

Elolycka

Även en till synes harmlös olycka kan vara allvarlig varför anamnesen är av största vikt!

Strömstöt av statisk elektricitet i vardagslivet (gå på heltäckningsmatta, gnida en ballong etc med efterföljande stöt) är ofarlig och kan ges lugnande besked utan undersökning och kan kvarstanna i hemmet.

Strömstöt eller Strömgenomgång (< 2 sekunder och patienten har ej ”fastnat” eller att bålen har varit engagerad) av vanlig hushållsel (220V) hos helt opåverkad patient - skall bedömas kliniskt av läkare inklusive EKG.

Strömgenomgång (av 220V) 2 sekunder eller mer eller att patienten ”fastnat” eller att genomgången skett misstänkt via bålen skall bedömas på akutmottagning.

Alla starkare strömstyrkor oavsett skadelokalisation eller exponeringstid skall bedömas på akutmottagning.

Behandling elolycka

Amb.sjkv

Bra psykologiskt bemötande –den drabbade kan ha haft en ”nära döden upplevelse” och befinna sig i chocktillstånd inklusive förnekande/bagatellisering av det inträffade.
Assistera andningen vb
Förlängs hjärtlungräddning, överväg snabb intransport under pågående HLR vid svårbehandlat VF.

Ssk

Vid behov av smärtlindring, se kap. 6.1, kap. 1.2.

Specifik övervakning

EKG/rytmövervakning

Tänk på

Även om de ytliga skadorna ter sig obetydliga så kan det finnas skador på djupet även långt från kontaktytorna. Viktigt att tänka på strömmens väg genom kroppen!
Muskelkramper kan orsaka skador på muskler och även ge frakturer. Muskelsönderfall kan ge myoglobisering som i sin tur kan ge njurskador.
Strömgenomgång och ljusbågolyckor kan ge sekundära fallolyckor med traumatiska skador.
Högspänningsolyckor kan ge djupa brännskador med risk för kompartmentsyndrom.