Förberedelse/framkörning

• Planera teamarbetet och utse roller; teamledare, defibrilleringsansvarig, luftväg/andning, kompressioner, läkemedel. Görs om möjligt i kontakt med assisterande ambulans.
• Läs in relevanta läkemedelsdoser. Hos barn; uppskatta vikt enligt formel (Ålder+4)x2.
• Överväg behov av förstärkning i form av assisterande ambulans, ambulanshelikopter, räddningtjänst, polis.
• Vid situation med misstänkt osäker plats; överenskom brytpunkt i samråd med SOS och övriga framryckande enheter.

Hämtplats

• Beakta platsens säkerhet och behov av skyddsutrustning. Se bl.a. kap. 10.10 vid misstanke om covid-19.
• Konstatera hjärtstopp:

1. Patienten är uppenbart död och uppvisar ”säkra” dödstecken som t ex

• Likfläckar – uppträder inom 20-30 minuter
• Likstelhet – uppträder efter 2-4 timmar, upphör normalt efter ca 36 timmar
• Förruttnelse – tiden är beroende av omständigheterna

Inga medicinska åtgärder vidtas av ambulanspersonalen. Notera ”säkra dödstecken” i journalen och kontakta primärvårdsläkare vg se flödeskarta.

2. Patienten visar inga livstecken

• Påbörja omedelbart återupplivning enligt A-HLR schema om ej dokumenterat ställningstagande om ”Ej HLR" finns (se rubrik nedan ”När beslut finns att avstå HLR”).
• Patient som initialt och/eller under insatt behandling visar ROSC skall alltid transporteras till akutmottagning under pågående A-HLR.
• Sjuksköterska i ambulans kan efter egen bedömning avsluta påbörjad behandling på vuxna patienter utifrån kriterier i Prehospitalt beslutsstöd vid A-HLR (se kap. 10.1).
• Barn och unga, hypoterma och/eller intoxikerade patienter transporteras alltid till sjukhus under pågående A-HLR (ev. undantag HLR drunkning, kap. 10.3 samt HLR vid hypotermi, kap. 10.4). Misstanke om reversibel orsak som ej kan åtgärdas prehospitalt bör också föranleda övervägande att prioritera transport till sjukhus med pågående A-HLR.
• Närstående bör själva få välja i vilken grad de vill närvara och bevittna när HLR utförs, förutsatt att detta inte hindrar patientarbetet eller utgör en säkerhetsrisk (ex. under färd). Sorgearbetet underlättas om närstående kan lämna situationen med en känsla av att allt som kunde göras har blivit utfört och om denne fått vara ett stöd för den avlidne ända till sista stund.
  
• Så snart tillräckliga resurser finns bör en person avdelas att ta hand om anhöriga, särskilt vid hjärtstopp hos barn.
  
• Vid behov av samtal och stöd för närstående kan kontakt med sjukhuskyrkan övervägas. Sjukhuskyrka finns på sjukhusen i Gävle, Hudiksvall och Bollnäs med tillgänglighet dagtid på vardagar och dygnet runt på helger. Sjukhuskyrkan är till för alla oavsett tro och livsåskådning, samt kan vara behjälplig i kontakt med hemförsamling eller andra trossamfund. Kontakt via Region Gävleborgs växel, 026-15 40 00.

Under transport

• Beakta risken att defibrillatorn tolkar rytmen som defibrillerbar utifrån störningar orsakade av skakningar. Stanna vid behov.
• Beakta säkerhet vid defibrillering; ingen ska vidröra patienten, bår/bårsläde eller annan icke hjärtsäker utrustning som är i kontakt med patienten. Vid minsta osäkerhet, stanna bilen innan defibrillering utförs. Tydlig varning ska alltid göras före defibrillering!
• Larma tydligt och i tid. Om särskilda omständigheter såsom drunkning, hypotermi, graviditet eller liknande förekommer, var tydlig med det. Traumatiskt hjärtstopp larmas in som ”traumatiskt hjärtstopp - traumalarm nivå 1”.

Efter avslutat patientarbete

• Registrering i Svenska hjärt- och lungräddningsregistret skall alltid göras vid genomförd HLR. Observera att detta gäller även om hjärtstoppsbehandling påbörjats innan ambulansens ankomst och ambulanspersonalen väljer att avsluta eller om hjärtstopp inträffar under pågående vård och defibrilleras framgångsrikt.
• Ansvaret att föra ambulans- och hjärtstoppsjournal åligger den enhet som tar med patienten till sjukhus. Om patient lämnas kvar på plats ansvarar leg sjuksköterska i första ambulans för att skriva ambulans- och hjärtstoppsjournal. Samtliga deltagande i arbetet har vid behov ett ansvar att stötta och bidra till journalskrivandet.
• Underlag till beslut för avbrytande av HLR ska dokumenteras noggrant och tidpunkt ska anges.
• Ta hand om varandra som kollegor. Om någon inte mår bra och avlastning behövs, kontakta ACIB via SOS. Om möjligt, reflektera även med alla deltagande i lärandesyfte.

När beslut finns att avstå HLR

• Enligt Etiska riktlinjer för hjärt-/lungräddning ska hälso- och sjukvårdspersonal omedelbart påbörja HLR på personer som drabbats av hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte ska utföras eller om det finns en legitimerad läkare närvarande som fattar beslut om att ”Ej HLR”.
• Om ett dokumenterat beslut om ”Ej HLR” finns från patientens behandlande läkare bör detta respekteras av ambulanssjukvården. Beslutet ska omprövas regelbundet, vara fattat i den verksamhet som patientens vård för stunden sköts av och vara fattat inom ”rimlig tid”. Vad som är rimligt bedöms utifrån patientens tillstånd; inom intensivvård bör daglig omprövning ske, inom vård av långvarigt sjuka kan omprövning ske mer sällan. I vissa fall kan det finnas anledning att bortse från ett dokumenterat beslut att avstå HLR, exempelvis om hjärtstoppet misstänks bero på medicinska åtgärder som kan betraktas behandlingsbara och reversibla, exempelvis oavsiktlig överdosering av läkemedel eller elektrolytrubbningar. Ansvarig för information till anhöriga om behandlingsbegränsning ”Ej HLR” ligger hos ansvarig läkare – inte ambulanspersonalen.
• Minst ett av följande två alternativ krävs för att ett beslut om ”Ej HLR” ska kunna beaktas av ambulanssjukvården:
  
  1) Beslutet framförs muntligen av patientansvarig legitimerad sjukvårdspersonal (sjuksköterska/läkare) på hämtplats. Styrk patientens ID samt dokumentera personalens namn och befattning.
  
  2) Dokumenterat beslut finns tillgängligt så ambulanspersonalen kan ta del av det, innehållande patientens personuppgifter (styrk patientens ID), ordinerande läkares namn/signatur samt giltighetstid. Dokumentera uppgifterna i ambulansjournal.
• Om tillräcklig information saknas i den akuta situationen ska HLR utföras enligt ambulanssjukvårdens ordinarie riktlinjer. Man får acceptera att vissa behandlingsförsök kan komma att betraktas som mindre väl motiverade i efterhand.
  
• ”Ej HLR” är en av många tänkbara behandlingsbegränsningar som kan finnas hos en patient. Ett beslut om ”Ej HLR” påverkar inte patientens vård vid andra tillstånd än specifikt HLR-situationer.

Dödsfall utanför sjukhus

Styrande dokument

Dödsfall - Dödsfall - Oväntat dödsfall i hemmet eller på allmän plats, omhändertagande och anhörigstöd - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg id: 09-32768
Fastställande av dödsfall dokument id: 09-11668

Allmänt

Transport av avliden sker i regel med bårbil till bårhuset efter utfärdande av dödsbevis av primärvårdsläkare. Ambulanssjukvården kan i undantagsfall vara behjälplig med transporten vid nedanstående tillfällen.

Ambulanspersonal tar med sig den avlidne till bårhuset

• om den avlidne måste förflyttas från platsen innan primärvårdsläkare alt polis anlänt
• vid dödsfall på allmän plats där det kommer dröja innan bårbil kan anlända

Ambulanspersonal ska ta med sig den avlidne till akutmottagning i följande fall även om livsuppehållande åtgärder avslutats

• dödsfall hos barn < 18år
• då anhörigsituationen så kräver

Alla transporter ska ske i samförstånd med ambulanspersonal, primärvårdsläkare och/eller polis. Vid avlämning på bårhus ska möte bestämmas med primärvårdsläkare.

Alla inblandade bör alltid tänka på vad som är bäst i aktuell situation med hänsyn till anhöriga. Vid hänvisning av anhöriga ska mottagande enhet meddelas av primärvårdsläkaren.

Vid oväntat och/eller oförklarligt dödsfall, t ex misstanke om brott, olycka, missbruk, även i kombination med sjukdom, skall polis alltid tillkallas och vara på plats innan den döde flyttas eller ambulanspersonal lämnar platsen. Om polis bedömer ärendet som polisiärt skall ev nålar, tuber etc sitta kvar!